Posts tagged oer

Öppna lärresurser och inlåsta lärare

Igår deltog jag i en paneldebatt på Skolforum om öppna digitala lärresurser. Det blev, i mitt tycke, ett konstruktivt samtal om villkoren för att användandet av OER (Open Educational Resources, som det heter i jargongen). 

OER kan definieras mycket brett, vilket gjordes i debatten, som i princip vad som helst som du hittar på internet och som kan användas för att förstärka lärande. Jag tycker samtalet bottnade i ganska realistiska förutsättningar, både de positiva och de mer negativa. Till de senare räknar jag det som jag ser som det största hindret för ökad användning av OER i skolan, lärarnas trängda arbetstidssituation. 

Read more »

Tankar efter seminarium om OER

Idag deltog jag i (halva) det öppna webbseminariet OER, om öppna lärresurser (Open Education Resources), tillsammans med uppemot 350 andra anmälda deltagare. Det var en mycket givande och inspirerande upplevelse - och dessutom tillgänglig från datorn i mitt klassrum!

Panelen bestod av bland annat Alastair Creelman, Niklas Karlsson och Alma Taawo. Medan panelen dryftade frågor om möjligheter, nytta och roll för öppna lärresurser bubblade det av aktivitet från deltagarna i chatten som kommenterade, tipsade, hejade på och ställde frågor till varandra. 

Stämningen var med andra ord uppsluppen och entusiastisk inför den sköna nya värld av fritt (gratis) tillgängliga resurser som produceras i lärande syfte. Men en anmärkning dök upp i chattfönstret som jag hajade till inför. En deltagare (kommer inte ihåg vem) reflekterade över den känsla av “frälsningslära”, som det hela andades och följde upp det med en fråga om vem resurserna är till för och hur de är tänkta att användas. 

Kommentaren fick mig att fundera. Är tanken att OER ska presenteras direkt för eleverna? Där vi lärare delar ut direktlänkar till kunskapskällor, lutar oss tillbaka och hjälper eleverna genom att svara på enstaka klargörande frågor under inlärningens gång. Det finns här och var en önskan om att undervisning ska vara så enkel, att läraren “egentligen” inte behövs. 

Om det är en utbredd tanke hos seminariedeltagarna kan jag inte uttala mig om. Jag tror väl inte det, men det är samtidigt en förledande tanke och det finns en risk i att när debatten handlar om de öppna lärresurserna - och enbart om dessa - att man missar det som egentligen är lärandet: hur läraren strukturerar och presenterar stoffet i en sekvens som börjar där elevgruppen befinner sig och slutar i djup insikt i ämnet. Detta gör läraren med hjälp av lärresurserna, som kan vara öppna eller slutna, böcker eller samtal med eleverna, eller någon annan resurs. Men det är inte lärresurserna i sig som lär ut. 

Jag vill göra klart att jag inte ser det som nödvändigt att “läraren” i den pedagogiska processen jag beskrivit måste vara en person som befinner sig instängd i ett klassrum i en skola med tegelfasad i en svensk stad. Lärandet kan försiggå i skolan, utanför skolan, i kommentarfält på blogginlägg, på museer, i Skype-samtal med en forskare vid KTH, på Twitter, på TED, på Facebook etc. Men det behöver organiseras av någon som har en överblick över elevens utgångspunkt och förutsättningar för ögonen. Och det är - enligt min mening - en styrka om eleven ingår i en grupp av jämlikar, som träffas i dagliga fysiska möten: en utmärkt öppen lärresurs…