LPP - lokala avvikelser kan förekomma
Som man (alltför?) ofta gör följde jag häromkvällen en intressant diskussion på Twitter om LPP (Lokala pedagogiska planeringar) och tydlighet. Det var sent på kvällskvisten, jag hann inte mer än slänga ur mig ett par spontana funderingar, så det här inlägget är lite för att utveckla vad jag tänkte när jag såg diskussionen.
Till att börja med ska jag villigt erkänna att jag är lite skeptisk till hela det (post-) moderna projektet med att skapa tydlighet genom fördefinierade mallar. Nu förstår jag att detta låter väldigt provocerande (på gränsen till det enerverande…), men jag skulle ändå vilja stanna lite i mina funderingar. Funderingarna ledde till många frågor och följdfrågor, som jag för säkerhets skull besvarar själv :) Men svaren är mina tankar och mina tankar är i ständig rörelse. Kring LPP har jag inte tänkt färdigt, så tänk gärna vidare åt mig!
Är det viktigt att ha en gemensam mall för LPP på skolan? Nej, det är inte viktigt. För elevernas lärande har det ingen betydelse om spanskläraren har en variant medan svenskläraren har en annan. Det har heller ingen betydelse om mallen för franska revolutionen är lik eller olik mallen för magnetism (om man nu kan tala om “mallar” om alla dokument har olika utseende). Det har inte ens någon betydelse (ur elevens synvinkel) om “LPP-mallen” för magnetism ser likadan ut som den för det påföljande arbetsområdet optik.
Men hur kan det inte ha någon betydelse? Skolverket säger ju att den lokala pedagogiska planeringen har avgörande betydelse för IUP-processen? Jag pratar om betydelsen för elevernas lärande. Det är viktigt för detta lärande att det i bakhuvudet hos läraren finns en lokal pedagogisk planering, inte att denna pedagogiska planering följer en given mall.
Blir det inte tydligare och överskådligare för eleverna om alla skolans lokala pedagogiska planeringar innehåller samma rubriker? Det tror jag inte. Jag tror det är vad vi som vuxna föreställer oss. Mallar (ju mer likartade desto bättre) skapar trygghet för oss vuxna, men påverkar inte eleverna (mer än då indirekt i fall frånvaron av mallar skapar smittande otrygghet i kollegiet, men jag har svårt att se det som en överhängande risk).
Så det spelar ingen roll hur man undervisar, man kan undervisa lite hursomhelst? Absolut inte! Undervisningen måste utgå från målen (de nationella), var eleverna befinner sig i förhållande till målen, vad eleverna behöver veta och öva för färdigheter och förmågor på vägen mot målen, samt inte minst hur man som lärare och elev vet vad som kännetecknar måluppfylld förmåga.
Jag är skeptisk till mallar med ensartat utseende, inte till struktur. När det gäller struktur tycker jag skolverket sammanfattar tanken med den lokala pedagogiska planeringen bra: “vad målen med undervisningen är, vilket innehåll som ska behandlas och vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som ska användas”.
Men det är väl inget fel att man gör en LPP med den strukturen, låt vara att det kan finnas utrymme för olika rubrikformuleringar? Det är inget fel med det. Men ibland kanske det inte passar att presentera målen först. Ibland kan man bara behöva jobba med raka instruktioner ett par lektioner, för att därefter presentera målen för arbetsområdet, eftersom de då bättre kan förstås av eleverna.
Ibland kan det vara läge för att berätta vad eleverna ska göra (t.ex. fotografera med digitalkamera och därefter redigera bilden) för att därefter presentera en bild man själv photoshoppat som ett “mål” för eleverna. Och när detta “mål” väl är uppnått, så kan man ta fram läroplanens mål för att kunna uttrycka stämningar med hjälp av bearbetade bilder. Läroplansmålet kan i det fallet bli tydligare, än om det presenterats inledningsvis. Jag kursiverar kan, eftersom det inte finns ett facit för undervisningssituationerna, de måste gripas i flykten. Ofta nog sker det nog detta med fördel genom en skriftlig LPP, men mer sällan genom att man håller sig till en föreskriven mall.
Underlättar inte en gemensam mall för lärare från olika ämnen när de ska samarbeta? Det som underlättar för lärare att samarbeta är pedagogisk samsyn och tid för att tillsammans bena upp målen och det didaktiska innehållet i det gemensamma området samt var eleverna befinner sig. På detta sätt enas lärarna om områdets LPP, mallen i sig gör varken till eller från (eller snarare: chansen är lika stor att den passar båda lärare, som att någon av lärarna vill omformulera mallrubrikerna).
Du verkar kritisk, tycker du att det finns risker med att skriva LPP? Jag uppfattar inte mig själv som kritisk, men ja, jag tycker att det finns vissa risker förknippade med LPP. Ingen av riskerna utgör i sig skäl för att strunta i att göra en LPP, men de bör tas med i riskanalysen.
Till att börja med finns risken att man blir låst i LPP:n. Det är mycket svårt att förutsäga vilka som är de relevanta delmålen, för att jobba mot läroplanens övergripande och långsiktiga mål. Det är egentligen omöjligt, om man inte först gjort en noggrann kartläggning av var eleverna befinner sig. Utan en analys av elevernas förförståelse blir målen lätt lite av “önske-mål” (kanske ska söka jobb inom Göteborgs stads skolförvaltning i stället?), önsketänkande om vad en elev i idealfallet behöver uppnå.
Målen i en LPP bör (i mitt eget idealfall) utgå från elevernas förförståelse och formuleras ungefär så här: “Förtestet inför det här området visar att föjande uppfattningar om jordbävningar är rådande i klassen och vi ska nu jobba mot förståelse D (eller vilken som nu är önskvärd”).
Jag förstår att mitt exempel kan verka verklighetsfrämmande, men den övertro på målformuleringar, som uppstår i det ögonblick man sätter dem på pränt är inte heller realistisk. Målformuleringarna säger dig som lärare alltid betydligt mer än de säger eleverna.
En bit in i ett arbetsområde brukar man (eller pratar jag bara för mig själv?) upptäcka mängder av oförutsedda kunskapsluckor och alternativa verklighetsuttolkningar hos eleverna (vilket jag respekterar, men ändå är något jag måste förhålla mig till i den fortsatta undervisningen). Att då ha en skriven LPP, kanske i ett svårredigerat pdf-format kan innebära en risk för att man surrar sig vid masten.
Jag säger inte att det måste bli så. Jag säger inte att man inte kan göra en LPP som målmässigt exakt motsvarar den efterföljande lärandegången. Jag tror bara inte att det är särskilt vanligt. Jag tror att det åtminstone vore bra att man, när man skriver sin LPP, avsätter tid halvvägs in i arbetsområdet där man har som uttalad föresats att tillsammans med eleverna gå igenom och revidera (skriv om) LPP:n. Planeringar under ett arbetsområde är som troll i solljus, de spricker. Det betyder inte att planering inte är bra, men man kan utgå från att ju mer ambitiös, prydlig och tjusig din LPP(-mall) är, desto mindre är chansen att du sätter dig och skriver en ny halvvägs in i ett arbetsområde (även om du upptäckt oförutsedd förförståelse hos eleverna, som skulle motivera detta).
Måste LPP:n vara skriftlig? Bra fråga! Nej det tycker jag inte att den måste vara. En lokal pedagogisk planering kan bestå i att man muntligt berättar för eleverna vad man ska lära sig i dag (delmål på vägen mot Lgr11:s övergripande mål, kan faktiskt klaras av på en lektion, även om man säkert oftast behöver längre tid). Man kan också utgå från de mål som brukar inleda läroboksavsnitt, de är ju från början i samklang med de övergripande målen. Man kan läsa upp ett mål ur läroplanen för Hem- och konsumentkunskap, innan man ger sig i kast med matlagningen, och under lektionen (muntligen) peka ut kvaliteter av kunnande som de arbetar mot (eller snubblar över). Man kan skriva upp lektionens mål på tavlan och i slutet på lektionen förtydliga för eleverna hur det de jobbat med visar på vad de kan i förhållande till målen.
Det finns massor med olika sätt att tydliggöra den lokala pedagogiska planeringen. Att bara se en nedskriven lokal pedagogisk planering som en “riktig LPP” tror jag försvårar för eleverna i stället för att tydliggöra (däremot blir det nog tydligare vad skolans eller skolförvaltningen mallar har för utseende, men det är alltså inte det jag ser som viktigt i sammanhanget).
Men att berätta vad man ska göra under dagen, eller skriva upp det på tavlan motsäger väl inte att man också skrivit en LPP inför hela området? Nej man kan så klart göra båda. Min definition av “muntlig LPP” kanske vidgar begreppet för mycket? Men även om det är så, så tycker jag att den “vidgade” (=ej skriftligt dokumenterade) LPP:n är den arena där det verkliga lärandet sker, det som sker i mötet med eleverna. Jag vet att det här är svårt att svälja. Jag har brottats med det i tio år och själv under de första nio av dessa år haft en övertro på vad en standardiserad, skriftlig LPP kan åstadkomma. Jag tycker nu att en lokal pedagogisk planering ger betydligt mer för mig som lärare än det ger eleverna. Och de mest ambitiösa LPP:er jag gjort genom åren har också varit de som gett minst för eleverna.
Så arbetet på skolor med att skriva LPP är helt bortkastat? Nej, det är det inte. Det arbetet innebär diskussioner som föder många pedagogiska insikter, klargöranden och tydliggöranden kollegor emellan. Det är dessa diskussioner som höjer kvaliteten i undervisningen och därmed måluppfyllelsen. LPP:n är som kvittot på en jorden-runt-resa, den framkallar minnen och erfarenheter, men den är i sig bara ett förverkat färdbevis.
Nu är du lite väl hård, kan de inte användas av någon annan lärare än de som var med och skrev LPP:n? OK, OK, de kan vara utmärkta sammanfattningar av insikter som nåtts i en diskussion och därmed ha ett syfte. Men de är mycket svåra att använda rakt av, utan ständigt pågående (muntliga) anpassningar och justeringar i klassrumsmötet med eleverna. Och det är dessa kontinuerliga icke-dokumenterade anpassningar som utgör de avgörande detaljerna i lärandet.
Du är väl medveten om att du är ganska ensam i din syn på LPP? Tell me… Men jag tror också att jag kanske spetsat till mitt resonemang lite och att vi egentligen kan vara ganska överens om att LPP aldrig får bli en tvångströja, bara något som underlättar. Och att det är denna princip som måste avgöra om man behöver mallar och skriftliga dokument eller inte. Så kärnfrågan är: vad underlättar?
Då måste jag få veta! Vad underlättar mina elevers lärande? Det kan jag tyvärr inte svara på…
8 notes
-
bjornkindenberg posted this


