Att komma igång med genrepedagogik i 10 steg

Igår var jag med på en presentation av genrepedagogik på Medioteket i Stockholm. “Huvudnumret” var Britt Johansson, verksam vid Knutbyskolan i Rinkeby, där man nått mycket goda resultat med denna modell. Jag var med i egenskap av en nybörjare som kommit igång med genrepedagogik och det här inlägget sammanfattar vad jag delade med mig av under gårdagskvällen. 

Det skulle föra mycket långt att gå in på den genrepedagogiska teorin, mycket sammanfattat kan man säga att det är ett sätt att genom olika typer av texter förhålla sig till omvärlden och förstå, konstruera och kommentera den. “Text” ska här förstås i multimodal bemärkelse, dvs. som alla typer av kommunikation där tanke och språk medierar omvärlden. 

För den som inte blir klokare prövar jag med följande liknelse: ska du ta dig fram i Grekland behöver du kunna det grekiska språket, men också den grekiska kulturen. På samma sätt behöver du kunna behärska både skriftspråket och den skriftspråkliga kulturen för att kunna ta dig fram i vårt textbaserade samhälle. Detta är det stora hindret, inte bara för elever med svenska som andraspråk, utan för alla elever som inte har det “svenska skolspråket” eller om man så vill “den moderna textkulturen” som modersmål. 

Med andra ord gynnas egentligen alla elever av ett genrepedagogiskt angreppssätt. Det är inte en allena saliggörande metod, helt enkelt för att det inte är en metod, utan en teori om hur man med olika texttyper som verktyg kan urskilja omvärlden på olika sätt, beroende på syfte. 

Jag ska försöka konkretisera detta genom det som var mitt bidrag under gårdagskvällen: material jag använde för att komma igång i arbetet i höstas. Men först en vädjan: Om du är intresserad av att komma igång med detta genrepedagogik, lägg en god grund genom att läsa Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet och Britt Johanssons och Anniqa Sandell-Rings Låt språket bära. Titta också på de filmer som finns på UR Pedagogwebben om Knutbyskolan! Ytterligare resurser finns på bloggen Ny i svenska skolan och på Pedagog Stockholm. (Det finns förstås fler resurssidor, t.ex. Språkforskningsinstitutet och Nationellt Centrum för svenska som andraspråk, men det här är de jag använt mig av så här inledningsvis). 

Så här gjorde jag

1. Jag bestämde mig för att börja med den återgivande genren, där man på ett personligt framställt sätt återger ett händelseförlopp med händelserna i kronologisk ordning, inramat av en orientering (inledning) och slutkommentar (vars funktion är att knyta ihop texten, något många elever har svårt för). Den genrepedagogiska begreppsapparaten innehåller många termer för att bygga upp ett metaspråk. Översiktligt presenteras de i detta bildspel, men det gäller att sätta sig in i deras betydelse och funktion (vilket jag till stora delar gjort under resans gång, tillsammans med eleverna). 

2. Eftersom eleverna skriver veckobrev (men utan egentlig språklig utveckling) använde jag detta tillfälle till att jobba med den återgivande genren, se denna presentation (ladda ned om inte bilderna syns). 

3. För att eleverna skulle kunna läsa varandras texter och se utvecklingen i sina texter över tid gjorde jag en wiki (en sorts enkel hemsida med möjlighet för flera användare att redigera innehållet och gå tillbaka och se tidigare versioner). Wikin heter 4bsvenska och jag använder den både för att lägga ut uppgifter och för att bygga upp en bank av metaspråkliga begrepp och andra klargörande strukturer. Du kan titta där, om du vill se andra dokument och arbetsblad jag använt. 

4. Genrepedagogik handlar väldigt mycket om strukturer: att sätta upp stödjande ord och begrepp synligt i klassrummet. Använd alla väggar och stora färgade papper (enklast då med olika färger för olika typer av begrepp, läs mer i Låt språket bära). Så här kan mitt klassrum se ut: 

5. I samband med att vi deltog i tävlingen First Lego League kom mycket av undervisningen att kretsa kring robotar. Jag passade då på att ytterligare öva den återgivande genren genom att eleverna återberättade sitt liv som robotar i ett “robot-forskar-team”. Ladda ned denna presentation för att också se hur de olika bilderna över strukturen i den återgivande genren. Robotuppdragen ges till eleverna via sidan Robotdoktorn, som är lite mer av en presentationssida, medan 4bSvenska är tänkt som en resurssida. Man kan naturligtvis jobba med den återgivande genren i alla möjliga sammanhang och inte just på det sätt jag beskrivit. Fördelen är att man får många metaspråkliga begrepp, däremot hinner man inte etablera så många genrer. Å tredje sidan kan det bli lättare att introducera nya genrer med ett utbyggt metaspråk. En avvägningsfråga…

6. Det veckovis återkommande veckobrevsskrivandet har varit ett bra sätt att etablera metaspråk och ge eleverna en vana vid strukturen. Men något som var mycket språkutvecklande är den bedömningsmatris jag använt. Först bedömde jag själv elevernas veckobrev med hjälp av denna, men ganska snart upptäckte jag att det var mer givande att låta eleverna bedöma varandras veckobrev (de byter med varandra). Idag introducerade jag också en bedömningsmatris för mer “traditionellt” grammatiska områden. Testa den gärna!

7. Det är mycket viktigt att modellera en text för eleverna. Jag fick mycket bra resultat när jag inför eleverna skrev en text (i word, projicerat på storbildsprojektorn). Överhuvudtaget är synlighet i hur läraren tänker och vilka begrepp som är relevanta något som är mycket språkutvecklande. Ett tips är att använda “fästisarna” i Windows och visa på storbildsprojektor, de kan ges olika färger och är lätta att flytta om och fylla på med text. 

8. När man har etablerat ett genrepedagogiskt metaspråk (som jag gjort ännu bara i blygsam skala), så kan man använda det för att resonera med eleverna kring hur man kan bygga ut sin text, som i detta exempel: 

9. Det var mycket tydliggörande för eleverna när jag visade dem utvecklingen från hösten till nu efter jul, bland annat med den här bilden

Från Senast upplagda bilder (klicka gärna på denna länk för att se bilden i högre upplösning. 

10. Allt material på denna sida är licensierat under Creative Commons CC BY SA, vilket i korthet innebär att du får använda det hur du vill, så länge du någonstans talar om var materialet kommer ifrån (och inte försöker kränga det, men arbete med andraspråksutveckling är inte heller något Klondyke, för den som till äventyrs trodde det :)

Och en sak till: en numrerad punktlista ger ett intryck av struktur, ordning och reda i min implementering av detta pedagogiska angreppssätt. Inget kunde vara längre från sanningen…