Att se hela bilden

Hur kan man få ut mer av läroböckernas bilder i undervisningen? Det är en fråga, som också är reflektionsuppgift på en kurs kring språkutvecklande arbetssätt jaggår nu. Så här blev (något redigerad) mina reflektioner kring frågan. 


Under ett arbetsområde i historia om de första civilisationerna (Egypten och Mesopotamien) har jag låtit eleverna ikläda sig rollen av härskare i olika dåtida riken och genom att ta reda på fakta om historiska förhållanden fatta egna politiska beslut om hur de vill utveckla sitt rike. Syftet har varit att eleverna ska upptäcka orsaker till och konsekvenser av händelser som inträffade, och beslut som togs, vid den tiden.

Vi har inte följt ett bestämt läromedel, utan eleverna har arbetat med olika läromedel (faktaböcker, läroböcker, filmer, kartböcker med mera). Efter det senaste kurstillfället kände jag dock att jag ville undervisa mer aktivt för att utveckla elevernas förmåga att se samspelet mellan text och bild, när det gäller att hitta förklaringar till historiska och samhälleliga fenomen (eftersom det är det som arbetsområdet handlar om). 

Som vi tagit upp på kursen, så antas bilder ofta vara något som relativt enkelt förmedlar stora informationsmängder till lässvaga och/eller “SVA-elever”. I själva verket kräver bilder, liksom annan text (om vi tänker på texter som multimodala, inte begränsade till det skrivna ordet), ganska stor “bildläsvana” (eller  ”literacitetskompetens” för att använda en mer akademisk term).

Så hur arbeta mer aktivt med bildförståelse? Jag började med att ta ett foto av ett bilduppslag i boken, för att kunna visa det på storbildsskärmen. Vi började med att diskutera vad man kunde få ut av bilden och med smartboardens pennverktyg göra förtydliganden av detaljer och orsakssamband, på det sätt bilden visar.

image

Pilar, streck och cirklar i olika färger (som bilden visar) ger kanske ett lite svåröverskådligt intryck, men man får komma ihåg att det var anteckningar som växte fram under lektionens gång, så för eleverna följde de en logisk ordning.

Frågan ”vad ser vi på bilden” gjorde att ”odla” blev det område vi började med. Begreppet ”odla” används (av eleverna) lite oprecist ungefär som ”allt som har med skaffa mat att göra”, så vi bröt ned processen i olika delsteg (plöja, så, vattna/bevattna, skörda). Jag upplevde att det var en liten ögonöppnare för en del att ”bevattna” (i och med att vi talat mycket om ”konstbevattning”) faktiskt är en del av processen att odla.

När man sedan gick in på de enskilda momenten blev det också ganska tydligt att alla inte ”odlade”, åtminstone inte i bemärkelsen ”arbetar hårt fysiskt”. Några står och pekar och verkar också lite finare klädda. Eleverna gissade nästan genast att personen med den röda manteln var en präst, och här kunde man koppla det till att prästerna i texten beskrevs som de som planerade arbetet med konstbevattningen.

En reflektion i efterhand, är att man hade kunnat skriva in ”planering” som en underavdelning till ”odla”, alternativt göra ett nytt träddiagram (bredvid ”odla”) för ”konstbevattning” där ”planera” och ”leda arbetet” ingår som en del i grenarna på diagrammet. Allt kan dock inte göras på en gång, jag tror att det kan vara lämpligt att komma tillbaka till detta i ett senare skede.

Något jag kunde explicitgöra med pilarna och bubblorna (som ritats med smartboardens pennverktyg) var hur olika saker hängde ihop. Arbetsledning —> effektivare arbete —> mer mat (matöverskott) —> mer resurser, var alltså resonemangskedjan jag ville få fram. Inte helt lätt för en årskurs 7, men läroboksillustrationen ger bra stöd för att koppla begreppen till konkreta bilder.

Just pilarna har varit mycket givande att arbeta med. Pilarna står enkelt uttryckt för orsak/verkan/konsekvenser. De kan ganska lätt bytas ut mot orsaksbindeord och andra typer av förklaringskonnektorer (”leder till”, ”för att”, ”gör så att”, ”orsakas av”, etc).

Man kan också komma in på ganska komplexa samband. Solen i bildexemplet är till exempel något som ger mat och något man dyrkar och eleverna får därigenom stor hjälp med att se sambandet mellan prästernas status, deras arbetsledande funktion, deras rikedomar, templen med mera.

Efter att ha använt denna och andra bilder, så börjar eleverna ”fatta grejen” med hur man bygger upp resonemangskedjor. Ett starkt stöd för tanken har varit att kunna gå till de textställen i läroboken som innehåller dessa orsakskedjor uttryckta i skriftlig form. Man märker dock genast vid genomläsning av lärobokstexten att den hoppar lite hit och dit i sin redogörelse för förhållanden under högkulturerna. Förklaringar kommer visserligen in, men blir sällan utförliga resonemang. Man skulle önska mer av sammanhållna förklaringar i lärobokens upplägg (men detta är i och för sig för att det skulle passa just min undervisningstyp i detta moment).

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag är mycket glad att jag började ta upp bilden och textbildsamspelet som en undervisningsresurs. Jag har kunnat begripliggöra (och avmystifiera) för eleverna vad detta med ”resonemang” handlar om. Även om orsakskedjor finns antydda i texten, så blir det tungrott och kognitivt energikrävande att samtidigt som man kämpar med förståelsen i textinnehållet (och i många fall kanske med själva avkodningen) också föra ett orsaksresonemang. Bilden (när man börjar förstå på vilket sätt den förmedlar information) ger en mer direkt åtkomst till både detaljer och överskådlighet.

Den digitala formen, med arbetet på smartboarden, är förstås inte något som upplägget står och faller med. Men jag har upptäckt att det är ett oerhört kraftfullt undervisningskomplement att kunna skriva ut bilder med resonemangskedjor (gärna särskilt lyckade sådana). Dels för att eleverna fått en sammanfattning av lektionsinnehållet, men också (vilket jag inom parentes lärt mig av min nya mentorskollega) för att det ger möjlighet att säga till eleverna ”Jag skriver ut detta, så kan ni få det i slutet på lektionen”.

Elever som tidigare kämpat för att försöka rita egna pilar i samma takt som de vuxit fram i den gemensamma genomgången, har i stället kunnat koncentrera sig på själva diskussionen. En digital bonuseffekt skulle man kunna säga, men i vissa fall en mycket betydelsefull sådan!

Ni som använt bilder i undervisningen som “informationsbärare” hur gör ni för att skapa en aktiv läsförståelse hos eleverna och för att arbeta aktivt med text- och bildsamspelet?

Ytterligare en digital bonus kommer här på bloggen: Jag har försökt presentera förloppet i en enkel film i verktyget Educreations, som skulle kunna användas som sammanfattning inför ett prov, eller som flippad lektion. Mina försök i filmade lektioner befinner sig till största delen på experimentstadiet, därav att denna film inte följer samma orsakskedjor som i texten ovan: